Idag handlade jag på rusta och såg en så fin sak. Det var en mormor som var med sitt barnbarn och köpte julpyssel och pynt. Mormorn var så glad och exalterad. Kände glädjen när jag såg dom men samtidigt kände jag hur tårarna växte. Mina barn får inte uppleva detta. Deras farmor finns tyvärr inte mer och hon gjorde allt för dom. Deras mormor vill inte ha något med dom eller mig att göra. Går sönder för mina barn. Är vi ensamma eller finns fler i samma sits?